mikaelajeanette

Jag har nog bara en bästis,har många vänner men med henne kan jag prata med om allt.
Hon är liksom som min andra halva kan man säga,vi är som syskon. Dom få gångerna vi bråkat har jag känt mig så sjukt svag och ensam. Hon finns där alltid för mig.
Och alla minnen ska vi inte tala om,haha vi har gått igenom så sjukt mycket tillsammans att det inte är sant.
Jag kommer alltid komma ihåg den dagen då vi båda bråka med våra bästisar i sexan och vi båda stod där på rasten och var ensammna och båda mådde ju inte direkt så bra, vi tog stöd av varandra under tiden och på så sätt växte vår vänskap starkare och vi blev helt enkelt bästisar,vi klickade på en gång. Sen började vi ju vara med Johanna och Caroline och sen började vi i Broängen och vi alla hamnade i samma klass så det blev vi fyra.
Vi hade sjukt kul tillsammans under alla år,tror ingen har mött några andra flummare tjejer än vi,helvete vi garvade verkligen åt allt,ett minne som ploppade upp just nu var när vi var inne i "tjejrummet" och jag satte på mig skostället och fick inte av det sen,hahah herregud va vi garva då!
I nian vare balen,skolavslutning och balen var helt perfekt. Och avslutningen var ju bara för sorlig,jag grät som en bebis,men jag kunde verkligen inte sluta! alltså vissa hade jag ju gått med sen dagis,det var som att skiljas från sin familj. Efter broängen tappade vi alla fyra kontakten,tyvärr men Sara hade jag alltid vid min sida som tur är,jag är så sjuuukt glad över att du fortfarande är i mitt liv,vi ska vara bästisar när vi blir vuxna,resa utomlands,våra barn ska bli vänner,vi ska åldras tillsammans och sitta där och prata minnen.
Det är du och jag mot alla Sara Gerne,min B1.♥♥